Årsresumé part 2.
Juli
Hela Juli spenderades mer eller mindre i Skyrup med glada elever och ungdomsledare. Jag fick träna för Maria Gretzer på Annas fina hopphäst Carma och den träningen glömmer jag inte i första taget - jösses vad hästen hoppade! Två trippar till Falsterbo hann jag med - en med 40 elever och en med mina kära Malmöiter. Min ponny befann sig i Småland på sommarbete och livet bortsett från ridläger var ungefär en stor fet strandfest.

Carma och jag värmer upp under Gretzerträningen

Dreamsister tog tag i sitt liv och uppförde sig riktigt normalt ett tag!

Hovdalaritten - mitt livs hatmoment - hade sina vackra stunder.
Augusti
Augusti var den månad då det stod klart för mig att jag skulle tillbringa min höst och vinter i Skyrup. Alla planer på plugg och galopphästar lades på hyllan och ett långsamt farväl av min älskade ponny och mina vänner sabbade iprincip hela Augusti.
I slutet av månaden var lägerna slut och såväl våra hästar som elever lämnade gården bakom sig för säsongen. Kvar fanns jag och Malin, och en drös hästar som ingen ville ha. Min tid som isolerad tonåring hade börjat...
En tripp till Liseberg blev det i alla fall direkt efter de nationella hemmatävlingarna.

Min älskling

Som en sista ridtur innan jag åkte tillbaka mot Skyrup - åkte vi med ponnyerna till stranden och levde livet för en timme.

Spex på Liseberg.
September
Sommaren var över och kvar fanns bland annat den ökända subban Cortess, som kom att bli läromästaren jag aldrig haft. Tro mig när jag skriver att det var både en och två gånger jag övervägde att aldrig mer sätta mig på hennes rygg - men på något sätt tog vi oss igenom våra kriser. Vi gjorde vår första start, och vart felfria i 1m.
Fanny och Josse kom och höll oss sällskap ett par gånger och träningarna för Pether Markne hölls på vår fina bana. Jag hatade min vardag och tyckte att livet var hemskt, men jag insåg också vilken störtskön tjej jag jobbade med - Malin.

Hahaha graciöst...

Maaaalin! <3
Oktober
I oktober började livet ordna upp sig och det gick bättre och bättre med mina hästar. Paris visade prov på oslagbar talang inom alla områden och Cortess förklarade för mig hur det skulle gå till. California och jag startade hennes första tävling och gjorde detta utan fel.
Helt oväntat åkte vi till en punkfrisör som trimmade våra kaluffser (?). Jag blev ruinerad men ganska nöjd. Dessutom startade vi vår berömda matblogg - vadkokar.wordpress.com - som blev succé (tills vi glömde bort den).

Dont ask.

My new haricut

MAT!
November
Cortess och jag lyckades få en hyffsad runda i 110 och Paris fortsatte glänsa. Min älskade Laban återvända hem i slutet av månaden och lyckan var total - ett tag. Första hoppträningen bestod av blod, svett och tårar - jag har aldrig gråtit så mycket över en häst som då.
Det visade sig snart att min älskade svarta häst blev sig själv igen och vi var ute på tävlingsbanorna redan efter två veckor med felfria rundor.
I November spenderade jag mina lediga dagar hos Peter och Gia. Att få galoppera var sjukt roligt efter att ha ridit samlat och graciöst i flera månader.
Under denna månad kom folk på att Malin och jag fanns - Fanny, Camilo och Hanna Holmström besökte oss i vår träkoja och November var en värdelös och roligt månad på samma gång.

California påväg till tävling (?)

Gia träckar

Malin, jag och Camilo har snattat majskolvar när vi var ute och red!
December
En vinst med Cortess och felfria starter med resten av hästarna i Malmö - och årets bästa runda två veckor senare på en blåsig tävling i Åstorp. December innebar en massa kontorsarbete och lilla Axel blev döpt. I mitten av månaden begav vi oss hemåt för att fira jul och nyår med nära och kära.
Med mig fick jag två fina hästar - och ni vet ju vilka.

Haha 120 kg lättare och något mer graciös.

"Jag vägrar gå ställd!!!"
"Det gör du inte alls!"
"Fuck you!"
Hela Juli spenderades mer eller mindre i Skyrup med glada elever och ungdomsledare. Jag fick träna för Maria Gretzer på Annas fina hopphäst Carma och den träningen glömmer jag inte i första taget - jösses vad hästen hoppade! Två trippar till Falsterbo hann jag med - en med 40 elever och en med mina kära Malmöiter. Min ponny befann sig i Småland på sommarbete och livet bortsett från ridläger var ungefär en stor fet strandfest.

Carma och jag värmer upp under Gretzerträningen

Dreamsister tog tag i sitt liv och uppförde sig riktigt normalt ett tag!

Hovdalaritten - mitt livs hatmoment - hade sina vackra stunder.
Augusti
Augusti var den månad då det stod klart för mig att jag skulle tillbringa min höst och vinter i Skyrup. Alla planer på plugg och galopphästar lades på hyllan och ett långsamt farväl av min älskade ponny och mina vänner sabbade iprincip hela Augusti.
I slutet av månaden var lägerna slut och såväl våra hästar som elever lämnade gården bakom sig för säsongen. Kvar fanns jag och Malin, och en drös hästar som ingen ville ha. Min tid som isolerad tonåring hade börjat...
En tripp till Liseberg blev det i alla fall direkt efter de nationella hemmatävlingarna.

Min älskling

Som en sista ridtur innan jag åkte tillbaka mot Skyrup - åkte vi med ponnyerna till stranden och levde livet för en timme.

Spex på Liseberg.
September
Sommaren var över och kvar fanns bland annat den ökända subban Cortess, som kom att bli läromästaren jag aldrig haft. Tro mig när jag skriver att det var både en och två gånger jag övervägde att aldrig mer sätta mig på hennes rygg - men på något sätt tog vi oss igenom våra kriser. Vi gjorde vår första start, och vart felfria i 1m.
Fanny och Josse kom och höll oss sällskap ett par gånger och träningarna för Pether Markne hölls på vår fina bana. Jag hatade min vardag och tyckte att livet var hemskt, men jag insåg också vilken störtskön tjej jag jobbade med - Malin.

Hahaha graciöst...

Maaaalin! <3
Oktober
I oktober började livet ordna upp sig och det gick bättre och bättre med mina hästar. Paris visade prov på oslagbar talang inom alla områden och Cortess förklarade för mig hur det skulle gå till. California och jag startade hennes första tävling och gjorde detta utan fel.
Helt oväntat åkte vi till en punkfrisör som trimmade våra kaluffser (?). Jag blev ruinerad men ganska nöjd. Dessutom startade vi vår berömda matblogg - vadkokar.wordpress.com - som blev succé (tills vi glömde bort den).

Dont ask.

My new haricut

MAT!
November
Cortess och jag lyckades få en hyffsad runda i 110 och Paris fortsatte glänsa. Min älskade Laban återvända hem i slutet av månaden och lyckan var total - ett tag. Första hoppträningen bestod av blod, svett och tårar - jag har aldrig gråtit så mycket över en häst som då.
Det visade sig snart att min älskade svarta häst blev sig själv igen och vi var ute på tävlingsbanorna redan efter två veckor med felfria rundor.
I November spenderade jag mina lediga dagar hos Peter och Gia. Att få galoppera var sjukt roligt efter att ha ridit samlat och graciöst i flera månader.
Under denna månad kom folk på att Malin och jag fanns - Fanny, Camilo och Hanna Holmström besökte oss i vår träkoja och November var en värdelös och roligt månad på samma gång.

California påväg till tävling (?)

Gia träckar

Malin, jag och Camilo har snattat majskolvar när vi var ute och red!
December
En vinst med Cortess och felfria starter med resten av hästarna i Malmö - och årets bästa runda två veckor senare på en blåsig tävling i Åstorp. December innebar en massa kontorsarbete och lilla Axel blev döpt. I mitten av månaden begav vi oss hemåt för att fira jul och nyår med nära och kära.
Med mig fick jag två fina hästar - och ni vet ju vilka.

Haha 120 kg lättare och något mer graciös.

"Jag vägrar gå ställd!!!"
"Det gör du inte alls!"
"Fuck you!"
Kommentarer
Postat av: Emma
hej det är veckans bild på bloggen! kolla in vetja! eller om du vill så kan du skicka in en bild!
Postat av: Sofie
Hejsan!
Jag tycker att det är okej med stora ryttare på små hästar/ponnys så länge hästen mår bra/är tillräckligt stark och rids på ett uppbyggande sätt.
Postat av: Matilda - livet som bloggare
Känns bra att du känner desamma!
följa varandra på bloglovin?
kram
Postat av: Sofie
SV: Klart man får x)
Jo, men jag tycker väl mest det eftersom jag är det själv. Jag har ridit min häst i 6 år snart och han har aldrig varit skadad eller så, så jag tycker att det funkar :)
Trackback
