.

Frustration. Lättnad. Besvikelse. Förväntansfull. Irritation. Välvillighet. Ånger. Justice. Jag håller på att bli knäpp, for real, och ni som nördar bloggen too much riskerar att drabbas av samma symptom om ni läser med för mycket inlevelse. Allt var relativt bra fram tills jag insåg vad som fortfarande pågår, ja fram tills jag öppnade mina sedan länge slutna ögon. Screw it.

Som ett onödigt tillägg vill jag klargöra för omvärlden att jag hatar folk som bangar och folk som inte kan festa på riktigt. Töntigt va? Det kanske är fel att säga att jag hatar sånna personer, men jag hatar åtminstone just den delen av en sådan person. Freak out, have fun, sluta vara en präktig mes som är livrädd för alkohol. Det är frustrerande patetiskt att vara 20 år och fortfarande dricka cider. Jag dör - och jag dör till 50% för att jag faktiskt orkar bry mig.

Hur kan man slösa bort hela sin ungdom på att vara mammas lilla skolflicka? Jag hade hängt mig efter två veckor. Fast just det - 20-åringar som aldrig haft kul på riktigt vet ju inte hur man har kul på riktigt, of course.


Härligt att jag börjar min comeback efter några dagars tystnad med att spy av mig... fast jag kan inte förneka att det känns befogat, jag hatar känslan av att ha planerat och fixat för att få saker att gå ihop, och när det väl gäller bangar alltid samma människa.