.

...and a sense of guilt I cant deny.

Att åka här ifrån känns alltid lite sorgligt och tungt. Jag missar så mycket, den kvantitetstid jag tidigare haft med mina vänner har ofrivilligt förvandlats till minimal kvalitetstid. All tid rinner som sand genom mina fingrar, och jag kan inte göra något åt det.

What happened to the wonderful adventures,
the places I had planned for us to go?
Well, some of that we did, but most we didnt
and why I just dont know.