.

Haha, hur kan man bli så lycklig av att titta ut genom sitt eget fönster? Jag glömmer vart jag är när jag datornördar mig med bilder, och blev så glatt överraskad av att vara i mammas välstädade hus!

Skyrup är toppen och jag är fett glad över att få jobba där, men till och med jag blir lite hemmakär när jag inte bara kan åka hit och gömma mig när jag vill. Det jag saknar mest är egentligen inte hus och hem, utan det sociala livet som helt uteblir i Skyrup. Att fika i stallet, äta på stan, chilla i soffan eller slötitta på bio händer lixom inte mig längre, en så vardaglig händelse som att besöka Donken är värsta grejjen och vi blir helt till oss av folkmängden, hahahaha.

Nej, det känns alltid lika fantastiskt att åka till trygga hemtrakter när man varit borta ett tag.