.

Jag älskar mitt stirriga, stressiga magsårsliv här hemma. Jag älskar det, det är ju såhär jag lever och är, right? This is so me - att springa för att inte missa bussen, att vänta två minuter på nästa är en tragedi, att flänga från stad till stad, att hänga med folk, luncha i stan, gå fortare än en sprinter och kramas och vara äckligt trevlig mot folk man knappt minns namnet på som man råkar springa in i.

Det gläder mig att jag inte blivit inkompetent i mitt vardagsliv. Jag kan fortfarande rodda en dag med alldeles för mycket bokningar utan att få panik eller hjärtinfarkt, och jag hatälskar fortfarande det faktum att jag behöver flänga runt i hela Malmö för att nå i land med mina planer för dagen, det är tvättäkta hatkärlek.

Efter en lunch hos Amanda och Hampe våldgästade vi Ek innan jag snabbt begav mig till stan för att fixa massa halvtradiga grejjer. Efter att jag lyckats få frispel på en pantad busschafför och suttit och hoppat upp och ner i bussen blev det en hastig sväng för att träna på Högskoleprovet och sen i ilfart vidare mot Gia.

Gia är fett trevlig och ball, men min rygg platsar inte under den rubriken. Pissrygg kort sagt. Anyway, nästa gång jag är ledig ska jag planera in ett rida-kaloppshäst-besök hos dem, wohoooo! Nu måste jag käka kvällsmat, hastigt och lustigt slut!