Ett emoinlägg som jag troligtvis skulle klassat som töntigt om det kom från en annan blogg.

Fanny har åkt tillbaka till Stockholm. Nu är det bara jag kvar här. Det känns helt fantastiskt hemskt, jag kan inte beskriva hur mycket jag längtar tills Malin kommer tillbaka, haha. Det ösregnar ute, hästarna verkar opepp på livet och jag själv gungar mellan alternativen att äta den äckliga yoghurten eller att vänta tills Anna kommer hem och hoppas på att hon hunnit handla något som kan klassas som mer ätbart än det som finns att tillgå.

Jag red Cortess innan, fast red är nog fel ord. Rasta är närmre sanningen i alla fall. Det gick åt helvete i vänster galopp igen, men eftersom jag redan var så inställd på en katastrof lät jag det bara gå åt helvete - åkte häst i en halvtimme istället.

Nu är det bara Carma kvar, alla andra är longerade, tvättade, stallet är fixat, kontorsjobbet är avklarat - jag kan inte skjuta upp det med fler dåliga ursäkter. Yes, ännu en chans att bevisa för mig själv att jag inte kan.




Kommentarer
Postat av:

Det är okej att vara emo ibland. Jag saknar dig, men jag vet att du överlever att bo i Skyrup.

2011-09-05 @ 12:10:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0