.

Äntligen, äntligen, ÄNTLIGEN gick det bättre med Carma. Vi har stått stilla i snart två månader och jag har varit så fruktansvärt trött på hela situationen att varje ridpass har varit mer till skada än nytta för mitt psyke. Det har inte varit roligt att rida världens finaste häst, för alla ridpass har gått lika dant, och lika dant har varit halvkasst eller halvbra - aldrig bra. Idag gick det nog faktiskt bra, och jag återfick lite motivation.

Idag fick vi en hopplektion för världens bästa Anna på Cortess och Hawana. Om man bortser från markarbetet som var en lindrigare katastrof för min del så gick det ganska bra! Cortess är världens mest lätthoppade häst, och jag tycker verkligen att hon är en rolig häst - hon studsar lite hit och dit och hoppar runder när hon vill något annat, och det är precis på samma nivå som min humor.

Målet innan jul är att vi ska ta oss runt en 110 felfritt, idag kändes det rimligt. Anna är en förbannat duktig tränare, och Cortess är en förbannat fin häst - det är bara lite ryttare som fattas. Men det går nog, kan skånes ökända vilding hoppa 140 borde väl jag för fan kunna snirkla runt en 110.