When I get older, I will be stronger
Jag lyckades riva sista hindret i 105 och dra på mig hela 12 (!!) fel i 110. Oh my god.
Efter gårdagens tävling insåg jag att mina farhågor var befogade. Jag kommer inte ihåg hur man är nöjd med det man har gjort. Jag vet verkligen inte. När jag rider ut från banan ser jag bara alla andra supersmala, skitsnygga ryttare som gjort lyckade rundor och som verkligen kan rida, och känner mig som E.T från yttre rymden.
När jag var yngre, typ 14, var jag tvungen att börja jobba med mitt självförtroende och varje kväll skulle jag säga fem saker som hade varit bra och som jag gjort bra under dagen. Likadant skulle jag säga fem saker på morgonen som jag såg fram emot. Ibland tog det mig tre kvart att komma på något bra jag åstakommit under dagen, typ ätit lunch eller mockat extra noga till hästen, eller gjort mina läxor. Det var ett ganska hopplöst projekt tyckte nog både jag och alla runt omkring mig.
Nu har jag varit så fruktansvärt missnöjd över min egen insats i flera veckor, så missnöjd att jag på fullaste allvar övervägt att börja grina vid flera tillfällen. När man är 19 år är det inte under några omständigheter okej. Det kvittar vad alla andra säger, ju mer folk berömmer, ju hemskare känns min ritt. Om alla känner ett behov av att säga något som ger plåser på såren för en hemsk ritt, måste den verkligen ha varit the hell of a scandal. När jag skriver det svart på vitt ser det skitfjantigt ut, men när jag väl sitter på min svettiga häst och skäms över vad jag åstakommit är det det enda som verkar rimligt.
Kanske borde jag rabbla upp fem saker för mig själv som jag ser fram emot idag och som ska bli bra - mest för att få ett avslut på ett inlägg som jag inte ens vet om jag vill publicera.
men evelina ! hur kan du av alla människor ha dåligt självförtroende? Du är så läskigt snygg, världens trevligaste gulligaste och snällaste människan, du rider så himla tok-bra och det finns ingen anledning i världen att du ska gemföra med alla andra (de skulle inte kunna mäta sig halvvägs med dig). Däremot har jag lite kommit in i det att när man åker hem från en tävling är det inte längre fyfan vad jag är glad, nöjd med det, utan nu är allt precis mittemellan, inget är varken bra eller dåligt och när man kommer på det känner man sig ännu sämre. Evelina, du är riktigt grym på att rida och det kan vem som helst säga. Om du tappat sättet du brukade rida, hjälper det inte om du rider clide? honom vet du ju hur du ska rida. Hoppas det blir bättre, för du är guldvärd verkligen!
sv; Jo jag förstod ju detta med, men det finns ju alltid såkallade dumskallar som inte förstår och ska göra en massa påhopp på grund av det :)
Alla har dåliga dagar när det känns värre en vad det är! Bara att lägga det bakom sig och försöka se framåt! Kämpa på! :)
Nu har jag börjat med veckans blogg! Gå in och anmäl dig här; http://lnalmgren.blogg.se/2011/october/veckans-blogg.html#comment
Vinnarna vinner en länkning, lycka till!
Sv: Okej skulle gärna vela se de filmerna har du någon länk till dem?
