Fuck my life och jag talar för oss båda
Malin har getost i fickan. Jag har mozarella på telefonen. Och så har vi förståss skramlat ihop 27,50 var.
Hej bloggen och förlåt för två och en halv dags komplett tystnad. Jag orkar inte ens förklara läget, mitt råd är därför att ni ser glada ut och struntar i att skicka era "uppdateraförfan-sms."
Malin och jag känner oss våldtagna, men vi svarar alltid med vår inlärda fras "det går bra." Inte nog med att vi är utsatta, vår dusch har utsatts för våldtäckt den också, och vårt rum för en grov sådan. Vi har gjort vårt bästa för att på effektivaste sätt lappa ihop det såhär på kvällskvisten, dock är resultatet inte ett dugg tillfredsställande.
Vi har gett upp allt hopp om en bra tävlingsdag imorgon. Hästarna är slarvigt ridna, vi är inte ett dugg förberedda, vi har inte haft två minuter på oss att packa lastbilen, boxarna är inte mockade på fyra dagar (vi har bytt till andra boxar istället) och som grädde på moset är stallhöet slut, vilket betyder att vi får traska i 2 dm lera flera hundra meter för att kunna ge våra "tävlingshästar" (leriga ök som knappt blivit ridna den senate veckan) mat. Nej, att ge sig ut för att tävla imorgon känns inte alls bra, hur kan något jag älskar så mycket kännas så fel? Antagligen för att det inte är på schyssta villkor för hästarna, som dessutom fått stå ute 5 timmar längre än de ska.
Om sex timmar ska jag gå ut för att ge hästarna mat igen. Sex timmar, äre lönt? Det tar mig 1,5 att somna. Vi har frenetiskt försökt att spara tid under två dygn, och ändå inte lyckats få så mycket vinst att vi hunnit mocka en lastbil. Är vi helt jävla värdelösa, eller vart ligger felet? Haha.
Nu har vi deppsurat i ungefär en timme, ja sedan vi slutade för kvällen. Kanske är det dags att lägga ner det projektet och försöka hitta någon fejkad form av motivation - att tävla ÄR ju kul. Kul kul kul. Ja, det är kul. Och Annas kladdkakor är världsklass, och det är också kul. Eller gott i alla fall.
Avslutade precis dagen med att slänga P-piller över hela golvet. Vissa dagar flyter bara så bra...
Hej bloggen och förlåt för två och en halv dags komplett tystnad. Jag orkar inte ens förklara läget, mitt råd är därför att ni ser glada ut och struntar i att skicka era "uppdateraförfan-sms."
Malin och jag känner oss våldtagna, men vi svarar alltid med vår inlärda fras "det går bra." Inte nog med att vi är utsatta, vår dusch har utsatts för våldtäckt den också, och vårt rum för en grov sådan. Vi har gjort vårt bästa för att på effektivaste sätt lappa ihop det såhär på kvällskvisten, dock är resultatet inte ett dugg tillfredsställande.
Vi har gett upp allt hopp om en bra tävlingsdag imorgon. Hästarna är slarvigt ridna, vi är inte ett dugg förberedda, vi har inte haft två minuter på oss att packa lastbilen, boxarna är inte mockade på fyra dagar (vi har bytt till andra boxar istället) och som grädde på moset är stallhöet slut, vilket betyder att vi får traska i 2 dm lera flera hundra meter för att kunna ge våra "tävlingshästar" (leriga ök som knappt blivit ridna den senate veckan) mat. Nej, att ge sig ut för att tävla imorgon känns inte alls bra, hur kan något jag älskar så mycket kännas så fel? Antagligen för att det inte är på schyssta villkor för hästarna, som dessutom fått stå ute 5 timmar längre än de ska.
Om sex timmar ska jag gå ut för att ge hästarna mat igen. Sex timmar, äre lönt? Det tar mig 1,5 att somna. Vi har frenetiskt försökt att spara tid under två dygn, och ändå inte lyckats få så mycket vinst att vi hunnit mocka en lastbil. Är vi helt jävla värdelösa, eller vart ligger felet? Haha.
Nu har vi deppsurat i ungefär en timme, ja sedan vi slutade för kvällen. Kanske är det dags att lägga ner det projektet och försöka hitta någon fejkad form av motivation - att tävla ÄR ju kul. Kul kul kul. Ja, det är kul. Och Annas kladdkakor är världsklass, och det är också kul. Eller gott i alla fall.
Avslutade precis dagen med att slänga P-piller över hela golvet. Vissa dagar flyter bara så bra...
Kommentarer
Trackback
