.

Vilken efterbliven kväll. Efter att jag lämnat Malmö gick allt utför. Tåget fuckade upp sig, mina väskor vägde ton, jag rev sönder mina nylonstrumpor och när vi väl kom hem till Skyrup fanns ingen där. Om det var öde här förut, känns det ännu mer öde nu när jag vet att tre personer fattas.

Ola och jag lagade kvällsmat i iskalla Björka. Sen dess har jag pluggat matte och körtkortsteori om vartannat. Matten är så mycket mer inspirerande och vettig än körkortsbabblet, som på det stora hela idiotförklarar varenda kotta på hela planeten tellus.

Jag är livrädd, jag hatar att vara ensam och jag saknar Malin. Nu hör jag dessutom fotsteg överallt och inbillar mig att diverse obehagliga saker ska hända. FML.



Ola kom precis in och berättade att de försvunna gänget åter gick att få kontakt med. Det var bara hans fotsteg jag hörde - jag har aldrig någonsin blivit så glad över att se och höra Ola. ;)