.

Häslokost för själen - godis och kolakaka (som i och för sig bara är en ovanligt misslyckad kladdkaka, men ack så god). Vi överlevde 35 lunchgäster och Royne Zetterman + co. Jag städade stallet för deras skull, och så tittade de inte ens in. Hmpf.

Cortess har varit jättearg idag säger Malin. Jag upplevde samma sak - det var en riktig liten satmara jag hämtade in från hagen. Hon knuffades, bets och försökte trampa på mig, och blängde hela tiden under lugg som för att påpeka att jag inte brytt mig om henne på flera dagar. Prinsessan fortsatte sedan sitt ohyffsade beteende med att skutta hela vägen ner till ridbanan och slå irriterat med sitt söta ponnyhuvud såfort jag ville ha en åsikt. Så himla söt och tjurig för att hon inte fått din beskärda del av uppmärksamheten, jag älskar henne! ;)

Laban fick ingen kärlek alls, jag hann knappt få av täcket innan jag lagt på sadeln. Det blir mörkt här innan man vet ordet av, så det var med buller och bång jag råkade sitta upp med sporrar på herr överkänslig. Utan att tänka mig för kickade jag irriterat till honom för att han skulle sluta maska sig in i paddocken. Detta resulterade i en flygande Laban med bakåtstrukna öron som var nära att göra fritt fall ner i marken, eftersom han av ren frustration och förvåning glömde fälla ut landningsstället (benen).

Efter att sporrarna blivit slängda i kanten av paddocken försökte jag få styr på eländet. Han var också lite odräglig, dock med all rätt. Laban är världens goaste häst, och så satans känslig för allt. Jag älskar det.


Little C <3