.

Allting är stilla. Det hörs inte ett ljud någonstans. Jag borde plugga, men känner mig onaturligt lugn. Börjar sakta men säkert inse att jag inte kan göra något åt tiden denna gången heller. Studenten kommer oavsett vad jag anser om saken, vi kommer att splittras och sommaren på AW kommer att dra igång med buller och bång ett par dagar senare. Allt är som vanligt, allt blir som vanligt, den enda skillnaden är att jag inte kommer att ha samma fantastiska människor runt mig till hösten, för den tiden är förbi.

Kanske sitter jag här om 10 år och tänker tillbaka på gymnasietiden och ler? Kanske sitter jag här om 10 år och rullar mig i pengar, eller svettas över mängder med räkningar som jag inte kan betala. Om 10 år, vart är jag då? Vart är alla mina vänner och hur har det gått med mina hästar?

Om 10 år, är bloggen förmodligen bortglömd och begravd för längesen, vi får väl se, om 10 år.