.

Dagen i stallet började så bra att jag drog sönder snörningen i mina Tretornstövlar. Nu måste jag alltså fixa nya, ska jag kanske ta rosa band eller varför inte ett gult och ett blått, som man hade i sexan? Haha.

Terese är bäst att rida ut med. Även om hästarna drar järnet och lydnaden är under all kritik så skrattar vi bara, och det är så jävla härligt! Att höra "oj, nu går det för fort" eller "akta där är lite stenar" förstör en hel uteritt. Under dagens mystur i Gabeljungsskogen drog hästarna faktiskt nere vid ån, jag kände hur Labans bakben kom in under honom för att ta fart, och skymtade Arthur och Terese i ögonvrån. Sen bar det av, och vilka glada hästar vi hade!

I vanlig ordning lyckades vi hitta ett oförstört terränghinder, denna gången så säkerhetsmedvetet som en järngrind. Allt går med lite god vilja!

Clide fick vila. Jag är glad.
Grillen är igång och sommaren går att skymta bakom molnen.