Sweet

Fick nyss ännu ett mail som gjorde mig ganska glad. Allt som oftast hör jag ifrån vuxna bloggläsare via mail, ibland för att de inte förstår vad jag menar (snacka om att vara engagerad i bloggen), ibland för att de vill ge lite beröm och väljer att göra det via mail, och ibland, som idag, för att de vill h hjälp med sina döttrars hästar.

Jag blir barnsligt nog lite glad. Att sen behöva tacka nej för att avståndet mellan oss är ca 15 mil eller liknande är såklart inte lika kul, men det är det ju faktiskt inte alltid.

Nu ska jag fixa mig. Hörs sen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0