.

Jag har typ börjat missbruka min webcam när jag har tråkigt. Inte okej, sånt höll man på med när man var 13 år. Min bror kom precis hem med min plattong, arg som ett bi for no reason, whatever. Jag fick tillbaka mitt döda-lockarna-redskap åtminstone.

Jag är sjukt opepp på skolan. Nu känns det som att våren snart är här och då är det sista jag vill att vara instängd i en stor byggnad i Ystad. Inget illa om Ystad, men där är alltid 10 gånger kallare än hemma och blåser mer... På tisdag har vi judeprov och jag har fortfarande inte tagit mig i kragen och öppnat den deprimerande boken. Judar, kul ämne lixom.. Inte för att någon annan religion känns mer lockande, men ändå.


Tusen saker är inbokade nästkommande vecka och veckan efter det också. Sakta men säkert börjar jag ta åt mig av ordet utbrändhet, fast samtidigt inte. Hade jag haft självdiciplin enough att välja bort allt onödigt (som till exempel facebook och blogg.se) hade jag haft tid att göra allt det där jag verkligen måste göra what so ever. Allt som är tråkigt prioriteras omedvetet bort från min att-göra-lista, och sen blir jag näst intill chockad då jag upptäcker att mycket viktiga saker är helt bortglömda.

Just därför tänker jag fortsätta på exakt samma bana. För det finns ingen energi till att börja rota efter den uråldigra religionboken, och det finns ingen tid till att ta tag i saker som tar över 20 minuter att göra. Jag är trött på att höra att jag ser ut som ett vandrande lik, i min värld är lik vädligt motbjudande och fyllda med maskar.. ;)