.

Godmorgon, godmiddag och godkväll. Min uppdate har varit superbra och det vet jag om, så ni behöver inte skriva hur bra jag är på att uppdatera hela tiden, lite tjatigt lixom... ;-)

Nu har jag ridit Flying Edge, and believe me, det finns en anledning till att någon för många år sen döpte honom till "Flying". Efter en längre tids boxvila och uppfodring tyckte han minst sagt att livet lekte när han fick komma ut och röra sig. Till en börjar befann han sig lika mycket på marken som i luften, men guud vilken ball häst.

Chris visade honom, sen hoppade jag upp efter att ha skrittat fram Maddes svincoola galopponny. Flying Edge (Freddie) var riktigt rolig att rida. Han var som en övervuxen ponny med glimten i ögat. Han kunde väl inte särskilt mycket men försökte i alla fall.

Och gissa vad gott folk. Jag sitter här och anstränger mig för att inte älska honom. Han är precis en sån häst som jag vill ha, men jag vill ha en som jag kan tävla imorgon. Freddie lär jag inte kunna tävla på minst ett år. Jag vill inte tycka om en häst som jag inte ens vet om jag kommer att ha, i alla fall inte såhär mycket. Det var så mycket Nemo över honom att jag mot alla odds smälte. Jag vägrar egentligen erkänna det, men gud vilken underbar personlighet.

Efter provritten blev det ett dressyrpass på en mycket samarbetsvillig Pricken. Även han var på hugget och det gick nästan bra.

Efter Pricken blev det ännu en ny ponny, nämligen den sötaste ponnyn jag sett på flera år - B-ponnyn Coda. Liten, vit och alldeles för lik ett troll med en pannlugg som får Nemo att framstå som flintskallig. Efter en liten diskussion om ifall hoppning var roligt eller inte gick han till slut med på att det kanske var värt ett försök, om jag lät honom bestämma tempot. Sagt och gjort, en film kommer antagligen senare ikväll.

Nu ska jag försjunka i tankar över fullblodshästar, tråkiga halvblod som är utbildade och fåraktiga ponnyhästar som drar pennor med mig. Goodbye sålänge.