.

Förlåt till tjejen som frågade efter hoppbilder på mig och Clide - lovade att lägga ut dem idag men jag kan inte nå rätt dator ikväll. Det får bli imorgon eller så.

Idag efter skolan traskade jag, Amanda, Hampe och Ek en runda i snöslasket på Ystads mysiga Diagon Alley-gator. Efter att ha drägglat i varenda butik bestämde jag mig för att köpa allt som fanns på MQ, och insåg när jag plockat på mig i princip allt att jag inte hade mitt tillgodo-kvitto med. Suck?! Istället blev det en present till pappa som fyller år idag, och en macka på Maltes, loove.

Efter det bar det av hem till mig för Ponnyakuten-watching till tusen. Klistrade framför datorn satt vi i min soffa och skrattade tills tårarna rann. Tänk så kul ett gäng "halvvuxna" människor kan ha åt ett program på Barnkanalen. Är jag tjatig om jag försöker förklara i text hur mycket jag tycker om dom?

Sen har jag tänkt på en sak, man ska ju inte ta det negativt att man blir tagen för givet i någons liv. Jag tar till exempel min mamma, pappa och bror för givet i mitt liv. Dels såklart för att vi är i samma familj, dels för att jag älskar dem mest i hela världen. Dock finns det fler personer jag tar för givet, som till exempel Amanda Holmgren. Jag tar verkligen henne för givet i mitt liv, självklart för att hon funnits där många år, men också för att jag älskar henne som vän. Vi kan bråka, skratta, gråta, prata om allt och inget och varför? För att vi tar varann för givet. Det är ju inget negativt :-)

(Blev trött på alla facebook-whores som skriver statusuppdateringar 26 gånger om dagen i form av: Tar du mig för givet kan du glömma mig / Tyck synd om mig.)