.

Nu är jag lite mer på hugget. Inte pga av Ancis supertöntiga inlägg, utan för att jag fick ett mail som inte handlade om skolprojekt eller tävlingar, utan andra, mycket trevligare saker. Tävlingar i all ära, men just nu står det mig upp i halsen. Tur att Syds är fullpackat med helgrymma människor att luta sig mot när ryttarmeddelandet klyddar eller beslutsångesten slår till.

Terese tränade med Karin Andermyr och Pia Hallergren idag, båda två står under kategorin "före detta tränare" i min lista, och båda två är riktigt bra. Jag fick riktiga flashbacks till träningar på medeltiden (ja, det var typ så längesen jag red för dem).

Första träningen för Karin red jag på Miss Bond. Vi hoppade ca 30 cm höga hinder, men väldigt mycket högre utan hinder. Det var Bonds första hoppträning på över 1 år och flera gånger var vi uppe i taklamporna och vände. Publiken flockades på läktaren för att se våran rodeo, och Bond bjöd dem gärna på vad de suktade efter. Själv satt jag bara där, delvis med instinkten att ta mig levandes ur ridhuset, delvis med skrattet tryckandes bakom läpparna. Vilken tokig häst Anna skickat ner till mig. <3

Ja, många av mina gamla tränare ligger mig varmt om hjärtat. Att tänka tillbaka på alla tårtor, blod, svett, tårar, skratt och framgångar är verkligen nostalgiframkallande.

Nu ska jag bara ägna mig åt mig själv (det har jag gjort i princip hela kvällen, tittat på Tereses träning och pluggat fruktansvärd natur.) Det ska jag fortsätta med, efter att jag duschat i en evighet, minst!


Hufuvstaden med Sp2H. Om vi har tur tar Åsa med oss på Kings speech, och
om vi har ännu mer tur kan vi släpa med oss Barbara också. Och om vi är de
mest lyckosamma människorna i Sverige slutar vårt biobesök på DONKEN!