Alla älskar AW
Vadå flyt när alla tåg är så pass försenade att jag hinner ta ett tåg tidigare TVÅ gånger? Var hemma i huset på 1 timme och 20 minuter istället för 1 timme och 50 minuter, ganska bra jobbat av Skånetrafiken om jag får säga det själv. Känslan av att hoppa av det ena tåget för att byta perrong och glida på nästa är magisk, jag måste vara en av de få i världen som fått uppleva Skånetrafikens oanade flyt!
Imorgon ska jag shoppa julklappar med Amdusch. Det känns lovande, att vara ute två veckor innan jul (eller är det tre?) är inte illa jobbat av en strandsatt lantis från Hässlehåla.
När man bor i Skyrup är man så insatt i systemet att man inte kan se världen från något annat håll. Man glömmer att det finns en verklighet utanför och har svårt att reflektera över vad som egentligen händer. Så fort man lämnar Skyrup kan man se saker från ett annat perspektiv. Nu har jag haft flera tågresor på mig att fundera, och jag tror att jag blivit lite klokare. Fanny bidrog dock till att min tankeverksamhet sattes igång på high-speed och nu rullar tankarna som...bildäck(?) genom skallen på mig. To be, or not to be, det är frågan det.
Alla älskar AW. Jag älskar också AW, men nästa sommar kommer att bli så jobbig. Precis som alla andra som haft häst från AW så svider det lite i hjärtat att se dem gå läger med andra elever, hur duktiga de än är. Nu är så många hästar betydelsefulla och ofrånkomligt älskade i mina ögon att varje vecka skulle göra mig schizofren. Alla hästar är ju mina små porslinspluttar.
Samtidigt som jag inte vill se "mina" hästar ridas av andra ryttare, så är jag som invand hästägare ett jävla kontrollfreak som inte kan släppa taget om mina ludna små springare. Om jag haft möjlighet att bevaka varje steg de tog så skulle jag gjort det. Om jag haft obegränsat med tid skulle jag spenderat så många timmar på att bara försäkra mig om att de hade allt de behövde, hela tiden. Jag tycker så mycket om dem att jag ibland funderar på att låta bli att vara ledig, bara för att kunna kontrollera att de får frukost innan klockan åtta och att vattenhinkarna diskas med diskborsten tills de är rena. Jag saknar all form av förståelse för de människor som tycker att mitt kontrollbehov är mer än hästarna behöver - hästar är ju mer hjälplösa än bebisar. Hästarna kan inte ens skrika när de är hungriga eller har ont, de får snällt tiga och hoppas på att någon förbarmar sig över dem. Screw naturlig hästhållning, alla hästar behöver bli omåttligt älskade och omhändertagna! (Nu snöade jag in på något helt annat igen).
Apgammal bild på mig och Zinobooi.
Imorgon ska jag shoppa julklappar med Amdusch. Det känns lovande, att vara ute två veckor innan jul (eller är det tre?) är inte illa jobbat av en strandsatt lantis från Hässlehåla.
När man bor i Skyrup är man så insatt i systemet att man inte kan se världen från något annat håll. Man glömmer att det finns en verklighet utanför och har svårt att reflektera över vad som egentligen händer. Så fort man lämnar Skyrup kan man se saker från ett annat perspektiv. Nu har jag haft flera tågresor på mig att fundera, och jag tror att jag blivit lite klokare. Fanny bidrog dock till att min tankeverksamhet sattes igång på high-speed och nu rullar tankarna som...bildäck(?) genom skallen på mig. To be, or not to be, det är frågan det.
Alla älskar AW. Jag älskar också AW, men nästa sommar kommer att bli så jobbig. Precis som alla andra som haft häst från AW så svider det lite i hjärtat att se dem gå läger med andra elever, hur duktiga de än är. Nu är så många hästar betydelsefulla och ofrånkomligt älskade i mina ögon att varje vecka skulle göra mig schizofren. Alla hästar är ju mina små porslinspluttar.
Samtidigt som jag inte vill se "mina" hästar ridas av andra ryttare, så är jag som invand hästägare ett jävla kontrollfreak som inte kan släppa taget om mina ludna små springare. Om jag haft möjlighet att bevaka varje steg de tog så skulle jag gjort det. Om jag haft obegränsat med tid skulle jag spenderat så många timmar på att bara försäkra mig om att de hade allt de behövde, hela tiden. Jag tycker så mycket om dem att jag ibland funderar på att låta bli att vara ledig, bara för att kunna kontrollera att de får frukost innan klockan åtta och att vattenhinkarna diskas med diskborsten tills de är rena. Jag saknar all form av förståelse för de människor som tycker att mitt kontrollbehov är mer än hästarna behöver - hästar är ju mer hjälplösa än bebisar. Hästarna kan inte ens skrika när de är hungriga eller har ont, de får snällt tiga och hoppas på att någon förbarmar sig över dem. Screw naturlig hästhållning, alla hästar behöver bli omåttligt älskade och omhändertagna! (Nu snöade jag in på något helt annat igen).
Apgammal bild på mig och Zinobooi.
Kommentarer
Trackback
