.

Idag var en sån dag då jag skulle kunna slå en pumpa i huvudet på Cortess och njuta av synen. Hon är den drygaste märren man kan tänka sig när hon vaknat på fel sida. Idag satt nerverna på utsidan och hennes förmåga att kontrollera sina handlingar lös med sin frånvaro. Det var med stor ansträngning jag avstod från att ge henne ett omskakande wake up-call.

Laban å andra sidan var en ängel av stora mått. Han tog sig i kragen och ansträngde sig för att inte missa en enda liten signal. Vilken fin kille han är, min långbenta svarting. Nöjd med ridturen skrittade vi av på vägarna runt gården, Labanlus var helnöjd med att få studera allt han gick förbi.

Clide hostade knappt alls, så vi tog det sällsynta tillfället i akt och hoppade lite. Han var så lycklig över att få göra något mer spännande än att skritta på halvlånga tyglar, sötisen. Han är verkligen den finaste personen jag kan tänka mig, och ja - för mig är han faktiskt en person.