.

Guess what - jag tänker bli vetetarian. Inte ett Hitlerveggo som inte kan äta mat som är i samma kyl som kött, utan en wannabe vegetarian - lite som mina lärare som var vegetarianer utom på söndagar. ;)

Jag har aldrig tyckt att kött är gott, bortsett från lax, kyckling och köttfärssås. Pappa kommer att bli förkrossad. Kockens dotter dissar kött. Pappa gör alltid jättegott, superfint kött som jag älskar, men jag älskar det inte så mycket att jag inte kan säga att veggoschnizlar (?) är lika goda.

Många av er undrar säkert om jag blivit störd i huvudet - jag har alltid varit en av dem som ryckt på axlarna åt veggofolket och sagt att jag äter det jag tycker är gott och fetdissar omständigheterna. Nu konverterar jag till gräsätarnas religion. Huvudorsaken är att jag faktiskt tyckte att vegetarisk mat var skitgod, det smakar som kött fast utan all vidrig blodsmak. Anledning nummer två, som fick mig att på allvar börja fundera, var Fanny Kindlunds visa uttalande "jag är emot att föda upp djur bara för att slakta dem." Det är ju jag också - jag har bara aldrig förr tänkt tanken.

Den tredje och minst avgörande detaljen är att det är mycket miljövänligare att vara vetetarian än att äta kött. Vet ni - om hela Sverige tog EN enda vegetarisk dag i veckan under ett enda år, hade vi sparat miljön lika mycket som om alla i Blegien (tror jag) hade slutat köra bil under ett helt år. Knappt greppbart hur mycket det är.

Såå - från och med nu tänker jag vara en dålig vegetarian som äter mammas och pappas köttfärsås till pastan om de inte vill köpa corn, jag tänker äta donken och jag tänker också äta kött när jag är ute och äter med mina vänner. Utöver det inser jag att jag föredrar veggomat - så mycket fräschare och så mycket najsare att tillaga.

Får se hur länge det håller. Denna veckan har jag redan varit veggo flera dagar. (Såhär går det när man äter lunch med tre vegetarianer som diskuterar hur gott det är med veggomat...)