I keep thinking times will never change

Sommarens sista pay and jump inleds om ett par timmar. Jag fasar lite inför den melankoliska stämningen som alltid infinner sig på AW efter att årets sista lägerelever lämnat gården tom och öde. Ännu en sommar är över. Hur kunde det gå så fort?



Såhär såg börjar av en sommar ut för mig. Tänk om slutet av den kunde vara lika glamourös och eftertraktad. Jag saknar min klass, och skola, och mina lärare. Vi hade det så himla bra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0