.

Är det inte underligt hur en snubbe först kan kritisera och gnälla över hur andra inte engagerar sig, och sedan inte lyfta ett finger när det väl kommer till kritan? Ska man bli förvirrad, eller bara rakt av skitförbannad? Märker snubben i fråga inte själv att han sätter sig i en fruktansvärt pinsam situation...?

Jag tror att jag är överkänslig mot slöa, arbetsskygga människor - de skulle kunna klassas som något av det värsta jag vet faktiskt. Dessvärre har jag märkt att några av mina vänner hamnar i just den otrevliga kategorin - lata, sega och tråkiga - de vill gärna vara med, men bara om de slipper bidra med något mer än sin närvaro.

Jag funderar ofta på om de inbillar sig att man kan glida genom livet som nån jävla snigel, eller om de bara är så arbetsskygga att de försöker spara sina ringa krafter till sådant de får betalt för...? Ja, fan vet jag. Och kanske ska jag vara glad för det - jag menar, vem vill ens veta hur det känns att vara en tråkig jävel som aldrig bidrar med något annat än irritation?