Face it

Laban var så jävla fin idag igen. Clide var stel. Det är något som inte stämmer, men ingen lyssnar på mig. Jag vet inte hur många gånger jag hört "äsch, du inbillar dig bara" eller "han ser lika mjuk ut som vanligt." Varför kan ingen lyssna? Jag har ridit den hästen varje dag i snart sju år, jag lovar att jag är fullt kapabel att känna när något är F E L!

Clide är världens mjukaste häst och när jag inte ens efter 20 minuters ridning kan få honom att vara som han brukar är det uppenbart att något inte är som det ska. Det behöver ju inte vara något stort, kanske bara nån minilåsning eller muskelspänning, men det är för fel för att jag ska kunna rida bort det.

Jag blir tokig när ingen tar mig på allvar. Visst är jag världsmästare på att hitta skrapsår och icke existerande fel och skador på Clide, men det vet jag ju om, och nu har han varit stel över en vecka - jag har gett det tid, jag har försökt tänka bort det, jag har provat att lösgöra honom ett helt ridpass men DET BLIR INTE BÄTTRE. Gah, om inte mamma gör det åt mig så ringer jag den förbannade massören själv -.-

Jag blir så frustrerad när jag rider, även om jag är fullt medveten om att Clide inte hänger i innertygeln och är stel med vilje. Det finns ingen jag kan bli så arg på som Clide, men det är för att det inte finns någon jag älskar så mycket som honom. <3


If love alone can save him, he will never die.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0