.

Jag fick en kommentar för ett tag sen, en tjej undrade om jag kunde skriva om mina åsikter ang sadlar och sadelmärken. Absolut kan jag göra det, men jag har inte särskilt många sådanna, och jag är absolut villig att ändra dom om någon har bättre argument än jag. ;)

Jag själv har ridit med en gaaaammal sliten sadel i hur många år som helst (till och från.) Varje dag i ungefär 5 år har jag letat ny sadel, och då och då har något intressant poppat upp. Jag har provat, provat, provat och provat. Ingenting har legat bra på min hästs rygg, gammalt som nytt, billigt som dyrt. Den sadel som legat bäst har varit min gamla bettan.

Jag ser ingen anledning att lägga ut 30 000 kr på en sadel som ändå inte kommer att passa hästen hela livet. Jag skiter egentligen ganska hårt i vad folk har för sadlar/träns på sina hästar, sålänge de passar hästen. Själv har jag alltid varit en pessoaälskare, då jag tycker att sadlarna är fett snygga och vad jag märkt så ligger de bra på mer eller mindre alla sorters hästar.

Det enda jag är fullständigt allergisk mot är syntetsadlar som har sånt tyg på utsidan. It looks like crap, om ni frågar mig.

Min sadel som jag haft förut var en Stübben, den är inte snygg och inte skön, men den låg åtminstone inte dåligt på min häst. Nu rider jag med Flips sadel, en svart från The saddle company. Den kostade ungefär 10 000 som ny, och är jätteskön att sitta i.

Som sagt, jag har inte mycket att säga om sadlar. Jag har inte riktig koll. Dock anser jag att man får leta tills man hittar en sadel som ligger bra, och när man hittat den så får man helt enkelt se till att hosta upp vad den kostar (inom rimliga gränser.) Hellre en billig skitsadel som ligger jävligt bra, än en skitdyr sadel som pajjar hästens rygg.