.

I flera veckor har jag bara varit helt ostressad. Fanny och jag pratade om det innan, så olikt mig. Jag har bara ridit min egen och Carinas hästar. Vanligtvis åker jag skåne runt varje dag, stressar röven av mig, glömmer allt och försöker rida så effektivt som möjligt vilket innebär att jag vill ha hästarna framskrittade och klara när jag kommer. (Det suger, för då missar man häflten av det mysiga med hästar).  

Nu återgår jag sakta men säker till det vanliga, hela december är fullbokat och jag spyr typ bara av att kolla i kalendern. Jag undrar om jag inte föredrar att bara rida här egentligen. Det är lixom lagom, inte så stressigt att jag inte hinner äta, sova och blogga, men inte heller så att min ADHD aktiveras.

Samtidigt som jag mår bättre än jag gjort på länge får jag megaångest av att säga nej till folk. Jag vill inte sitta inne och uggla, men jag är less på att stressa.

Hm, svårt det där... men å andra sidan, att åka runt och rida massa hästar innebär money money money, jag är ju en guldglittrande kapitalist som bara tänker på att shoppa... eller hur var det nu Hampe..? ;)

Vad föredrar ni? Att stressa och hinna med mycket eller att ta det lugnt och inte hinna med allt?