.

Tänk så snabbt en bra dag kan förvandals till en jättejobbig dag. Varför kan folk inte bara vara ärliga, rena människor? Betala för vad som kostar, skriva ned och visa upp vad som ska visas, lägga till och ta bort vad som ska tas bort. Varför klydda? Det kan ju inte  vara värt besväret någonstanns.

Hur jävla besvärligt kan det vara att deklarera för det man borde? Jag blir så ledsen och irriterad, jag hatar verkligen att vara till besvär för andra. Speciellt för folk jag tycker om och som alltid stället upp.. När saker jag inte kan göra något åt går ut över folk som ännu mindre kan göra något åt saken, då hatar jag alla som någonsin fuskat åt sig ett enda öre.

 And Im so not ready för vuxenvärlden. Jag kan inte ens starta en diskmaskin. Eller en tvättmaskin. Eller en torktumlare, för den delen.

Men nu ska jag försöka sluta oroa mig. Istället kan jag berätta om några supermysiga dagar i Skyrup. Det blev sommar för en förmiddag igår. Det tog Electra och jag vara på genom att galoppera barbacka över de stora, fina ängarna.
På eftermiddagen red Hanna och jag ut en runda på 3 timmar i Hovdalas sagoskog. Lilla Liv och Lucas hade nog the time of their lifes. Jag brukar hata att rida mer än en timme i sträck, men med Hanna som sällskap och två pigga, glada hästar var det faktiskt riktigt trevligt.

---

Clide är världens gulligaste. Jag blir så glad när han gnäggar när jag kommer. Jag älskar när han slickar på mig, och knuffar mjukt på mig. Jag vet att det varken är unikt eller ovanligt, men jag älskar det ändå. Idag när jag kom slickade han mig i mitt ansikte hur länge som helst, och solen sken som aldrig förr. I love it.

Nemo var lite lat idag, trots flera dagars vila. Kanske är det solen som skiner musten ur ponnyerna. Eller kanske inte, med tanke på att Clide var pigg som ett spigg och både bockade och drog runder.