.

Först gillade jag Havana. Sen tyckte jag att hon var tråkig. Sen kom jag på att jag älskade Havana, och efter ridpasset i morse är jag säker på att jag hatar Havana.

Anledningen till min plötsliga hat-attack är att hon gick supermegabra ända tills jag började ställa några krav. Då blev vi lika mycket kärringar båda två, vilket resulterade i att vi stod och hoppade fram och tillbaka mitt på världens största ridbana. Dessutom sparkade hon en annan elev så att hennes ridbyxor gick sönder, elakt.

Jag hatar inte Havana egentligen, hon är superfin men lite tråkig, och lite för mycket kärring. Hon behöver en uppfostringskur, och jag är inte rätt person att ge henne den för jag blir bara skitarg. Speciellt nu när jag är dödstrött iallafall. ;)

Det är så jävla konstigt hur olika man beter sig mot olika hästar. Hade Nemo bråkat om jag ställde krav hade jag löst det på 10 sekunder (inte för att jag känner honom, utan för att jag hade mött upp honom på ett mycket mer "humant" sätt än jag gjorde med Havana idag. Henne piskade jag bara på, Nemo hade jag gett en chans..) Dumt.

Nu drillar Annika Axelson våra jumpcamp-elever ute på banan, och jag tänker sätta mig och kolla.