.

Självklart glömde jag bort Ludwig den hungrige när jag rabblade upp hundar som inte var skräckinjagande. Ludde är nog den minst skräckinjagande varelsen som satt sin luvriga tass på jordens yta. Om ni undrar över mitt påhittiga smeknamn "den hungrige" så är det väl befogat. När vi var på utflykt i nån random skog blev det en massa rabarberpaj över - som vi godhjärtade som vi är gav till Ludde. Det syntes långa vägar att han tyckte pajen smakade apa, trots det tvingade han i sig varenda smula av vår sura paj bara för att det var ätbart.

(Fick rapporter om att Ludde var hemsk ledsen eftersom jag förstört hela hans kväll genom att glömma bort honom. Som grädde på moset hade hans onda matte inte låtit honom öppna (äta?) sina julklappar heller. Stackars Ludde, hoppas han kommer ur svackan igen)