.

Öeeh. Fan vad jag är in bad mood - det känns som att jag aldrig kommer att komma hem utan bli sittande på ett iskallt tåg hela natten utan sändning på telefonen. Lite lätt ångestladdat är det att veta att två av tre tåg REDAN är inställda (tre timmar innan jag ens åker...) Dessutom vill jag inte åka ifrån mamma eftersom jag inte kommer att se skymten av henne innan jag börjar skolan igen. Jag följde med hit för att spendera lite tid med henne och fira jul, och på de tre dagarna vi varit här har jag nog samanlagt sagt 10 ord till henne. Typ hej, godnatt och jag går till stallet.

Herregud, jag är mammig för typ andra gången i mitt liv. Det beror nog på att jag känner på mig att jag kommer att få sitta på det där jävla tåget hela natten och frysa, jag vet inte vart jag ska sova och jag vet inte ens om jag kommer fram till Skåne. Dessutom saknar jag min häst och jag önskar så sjukt mycket att jag redan var hemma.

Detta är ett typiskt sånt tillfälle när man känner att man är helt ensam i hela världen utan nån anledning. Jag vill vara 9 år och jag vill att mamma ska lösa världens alla problem åt mig.